kristinakicki

Alla inlägg under september 2012

Av Kristina - 30 september 2012 19:16

 

När jag var barn bodde vi långt ut på landet. Det fanns inte så många grannar så vi umgicks med alla. En bit bort bodde det ett syskonpar som hette Anna och Bertil, två mycket snälla människor. Det jag kommer ihåg mest från dem var när Bertil tog fram fiolen och spelade gärdebylåten.

Annas sockerkaka med de goda kanterna har jag försökt att efterlika men aldrig lyckas. Jag har köpt en gjutjärnsform och penslat med smör, men ett kärt barndomsminne är inte lätt att återskapa.


Torkade äpplen är ett kärt minne från Tant Anna, som hon bjöd oss barn på och jag tyckte det var så gott. Jag har försökt att torka i vanlig ugn och i varmluft, men har inte varit nöjd med resultatet. Men en god vän skänkte mig en torkapparat och nu är jag nöjd. Jag har torkat massor med äpplen och det blir så bra, är bara lite orolig att de ska mögla. För först blir de hårda, men sedan mjuknar de igen. Men de har en noga övervakning av mig. Jag är så lycklig att jag äntligen har lyckas för det är ju så gott. Till saken är att jag tål inte färska äpplen men torkade går bra.

De jag har bjudit på torkade äpplen, så har de haft gamla minnen från när de var barn.


Av Kristina - 28 september 2012 10:16

Jag tittade på plus igår kväll och reagerade starkt på alla dessa olyckliga människor som ringer för stora pengar för att få ett råd av ett medium.

Jag tycker att det är fruktansvärt att utnyttja olyckliga människor på detta vis. Pengarna tickar iväg hur långt som helst utan att man har koll, jag skulle aldrig ringa dessa nummer.

Däremot skulle jag kunna tänka mig att gå till ett välkänt och seriöst medium med fast pris för att få råd, som ofta är en bekräftelse på vad själv trodde på.

Vi har alla svar inom oss, bara vi litar på dem och känner tillit. Jag håller själv på med healing och det gör jag för att hjälpa människor som har det svårt eller inte mår bra. Jag har full tillit till andra sidan att de vill hjälpa oss och vill oss väl. Jag tror med att det finns många duktiga Medium som är seriösa, men jag tror inte att de jobbar på det här sättet som visades i Plus.

Jag är jätteglad att plus tog upp det här ämnet, för det behövs nog en liten rensning där.

Av Kristina - 28 september 2012 09:21

 

 Jag var på marknad i Mariestad igår och shoppade loss ordentligt. Den här brickan med Elvis var mitt bästa köp  och den ska jag flitigt använda. Hans underbara leende ska få mig att känna att det är mig han ler emot och ingen annan. Jag använde brickan i morse till min frukost.

 

Frukosten var extra god idag, jag kunde känna känslan att Elvis var med på ett hörn.

Jag var ute i trädgården och plockade mynta som jag kokade te på, det blev riktigt gott. Youghurt med svartvinbärssylt och kanel, någon har sagt att det är bra för sötbehovet, värt att pröva. Mitt grova bröd med ägg, tomat och hackad persilja.

Jag är så duktig och nyttig varje morgon, men vad som sedan händer under dagen vill jag inte kännas vid. Men som de vise säger "man får vara glad för det lilla".

Men man lägger focus på fel, när man bara tänker på att man är för tjock. Det vore bättre om man tog in känslan att tycka om sig själv som man är. Men med Elvis vid frukostbordet varje dag, kommer nog jag att känna mig mera nöjd med mig själv. Det leendet kan jag inte motstå utan att le tillbaka.


Av Kristina - 22 september 2012 15:31

 

Vi har varit bortrest några dagar och har haft det ganska skönt. Passat på att shoppa lite, då vi bor på landet så tycker jag att det är kul att" gå på stan".

Vi hamnade i Vänersborg och jag fick för mig att jag skulle gå in på Lindex och kika lite. Jag frågade en expedit efter en bra bh i min storlek. Hon visade mig några men i och med att jag hade hittat en så bra på kappahl är jag lite kräsen. Men tyvär har de slutat att sälja den och hade inte något bra alternativ.


Men expediten på Lindex gjorde allt för mig, hon var så snäll och ville mig så väl. Hon talade om att de även hade Swegmarks behå och det var precis den jag hade på mig. Hon tog fram flera stycken som jag fick prova och kom till provhytten och hjälpte mig. Hon talade om att det märket på behå töjde sig mycket och att det var viktigt att jag inte köpte för stor runt om. Det kändes bra att gå ner en storlek, hon hjälpte mig att spänna banden så att behån satt perfekt. Hon hjälpte mig att reglera den behån som jag hade på mig.


Jag köpte behån och det känns så bra i både rygg och axlar när den sitter som den ska. Jag är så tacksam mot den snälla expediten som gav mig så mycket hjälp och tid. Min sambo undrade vart jag tagit vägen och hann ringa två ggr, jag var ju borta nästan i 45 min, men han förstod när jag berättade hur vänligt jag hade blivit bemött.




Av Kristina - 21 september 2012 09:15

           

Den nya portalen som vi köpte och satte över den gamla som stöd funkade inte så bra. Vi la dit stora stenar för att den skulle hålla sig upprätt, men som det blåser och med så mycket bär funkade det inte. Nu har vi gett upp och portalen har fått som den vill, den får ligga ned. Bären har klarat sig ganska bra, jag band upp grenarna så att de inte skulle skadas. Bären håller på att mogna nu och jag hoppas att de hinner innan det blir för kallt, lite frost brukar de klara.  

 

Det ser inte så roligt ut, men vad ska man göra, bären måste räddas till varje pris. Vi får gräva ner den nya portalen senare i höst så den orkar bära många björnbär.




Av Kristina - 19 september 2012 08:45

 

Jag tycker så mycket om svartavinbärspajen som jag har lagt ut på blogen. Så jag gjorde om receptet lite så att det skulle passa till äpple. Jag och mina gäster tyckte att det blev ett lyckat resultat. Om du undrar över det lilla hålet på bilden så beror det på att jag är så nyfiken och ville ha reda på med en gång om jag hade lyckas och det hade jag.

Så här gjorde jag:


Blanda: 150 g mjukt smör, 1dl socker, 1,5 dl vetemjöl, 1,5 dl grahamsmjöl, 1 tsk bakpuver till en deg och tryck ut i en pajform.

Blanda: 2 dl creme fraiche, 0,5 dl socker, 2 ägg, 1 tsk vaniljsocker och skalade, skurna äppelbitar och kanel efter smak. ( Jag tyckte att det såg lite ut så jag blandade i lite gräddmjölk, men jag tror inte det behövs, pajen ser ju välfylld ut men det är ett alternativ som går bra).

Häll i fyllningen i pajskalet och grädda i 175 grader i ugnen.

Låt pajen svalna så att fyllningen "stannar."

Lycka till!

Av Kristina - 17 september 2012 07:32

     

Jag skrev ett inlägg i förra veckan om en film jag sett, som handlade om förlåtelse. Filmen handlade även om att Gud prövade honom för att få lärdom i livet. 

Jag blev hårt prövad i går eftermiddag när jag och mtt 9-åriga barnbarn var ute på en cykeltur i naturen. Vi cyklade på en liten väg då det hoppade fram två skällande hundar framför våra cyklar och började hoppa på oss. Jag visste att de hörde hemma i ett hus längre uppåt, så jag antog att de sprang tillbaka dit. Men det gjorde de inte utan de fortsatte att springa framför våra cyklar.


Tidigare på dagen hade mitt barnbarn hört talas om ett barn som blivit hundbiten så hon blev helt enkelt mycket rädd. Jag sa till henne att fortsätta cykelfärden, då jag trodde att de skulle springa hem till sitt hus. Efter c:a 100 meter var vi framme vid huset och hundarna hängde på oss, mest på mitt barnbarn.


Jag såg hundägarna i trädgården och ropade åt dem att de skulle ropa in hundarna för mitt barnbarn var så rädd. Men det gjorde de inte, istället kom det fram en man  och talade om för mig att vi var på hans mark och att hundarna hade rätt att vara på vägen. Jag sa att jag inte hade en aning om att han ägde vägen och blev beskyld för att vara otrevlig. Jag bad dem än en gång att ropa in hundarna som fortfarande var vid mitt barnbarn.

Jag har så svårt att förstå hur man kan tycka att man gör rätt när man skrämmer ett litet barn. Han fortsatte att prata och fick även ur sig ett hot, men jag sa att jag diskuterar inte när jag har barn med mig. Vi cyklade iväg  och pratade om händelsen, vi hittade lite svamp, då lättade det upp stämningen och jag lovade att vi skulle ta en annan väg hem.

Jag är så glad att jag inte gav mig in en diskussion utan jag lovade att jag aldrig skulle åka där mer. Men för oss var det en mycket otrevlig händelse. Men jag försöker tänka kärlek till dem som i våra ögon sett inte var snälla. Det är inte lätt att vara en god människa och förlåta och gå vidare även i en sådan liten händelse. Som tur var, blev ingen skadad, det är lätt att cykla omkull när hundar springer framför cykeln.


Helst skulle jag vilja be dom dra så långt.... men vad hjälper det mig, inte ett dugg. Det bästa för mig är att skicka dem kärleksfulla tankar, så att jag inte tar in hat och ilska i min kropp, då risken är stor att jag mår dåligt istället.

Att förlåta dem som sårar är banne mig inte lätt, men en stor fördel för oss alla om vi kan tänka och handla med hjärtat. Jag kunde lägga mig på kvällen med gott samvete, kanske lite ångest för att jag tog den vägen med mitt barnbarn, men jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att två vuxna människor reagerar på detta viset.


När det är något man ska lära sig så råkar man ut för jobbiga händelser. Det är bara att se det positivt och gå vidare, ta lärdom av det som händer. Det är inte så lätt alla gånger, men livet är inte lätt, vi har mycket att lära.

Goa kramar!


Av Kristina - 14 september 2012 09:43

 

Idag när jag vaknade så öste regnet ner, ibland kan det vara lite positivt för mig. Inget arbete i trädgården, jag kan ta det lugnt. Jag bestämde mig för att jag skulle titta på en film. Vi har tagit ett erbjudande på viasat så vi har några filmkanaler.

Filmen jag valde började kl 8.00 på viasat film och hette THE GRACE CARD. Den filmen gav mig alla känslor man kan kan få. Det var en film som handlade om sorg och hat och att kunna förlåta hemska händelser som en famij råkade ut för. En mycket lärorik film, som alla borde se för att lära oss förståelse och förlåtelse, vilket inte är det lättaste.


Vi kämpar många gånger med hat och ilska och har svårt att släppa tanken på det som har sårat och gjort oss illa. Den vi gör mest illa med dessa jobbiga och negativa tankar är oss själva. Oftas kan det handla om att förlåta sig själv och få en bättre självkänsla. De misstag vi känner att vi har gjort blir inte bättre för att vi ältar det hela tiden och mår dåligt av det. Jag tror att det är svårare att förlåta sig själv än att förlåta andra.


Här kommer en bra affirmation: Jag förlåter mig själv och alla andra för allt negativt som har hänt i det här livet.


Har du lite tid över så titta gärna på den här filmen. Nu vet jag inte när den går nästa gång men på viasat så återkommer filmerna ganska ofta och en lång tid framöver.

Presentation


Det är jag som är Kicki!
Välkommen till min blogg.
Här kan du läsa om mitt sätt att leva. Vad roligt att du tittar in! Lämna gärna en kommentar, jag svarar på alla.

Gästbok

Antal besökare hos mig nu


Vädret

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Senaste inläggen

Kategorier

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen

Länkar

Besöksstatistik

RSS


Skapa flashcards