Jag skrev ett inlägg i förra veckan om en film jag sett, som handlade om förlåtelse. Filmen handlade även om att Gud prövade honom för att få lärdom i livet.
Jag blev hårt prövad i går eftermiddag när jag och mtt 9-åriga barnbarn var ute på en cykeltur i naturen. Vi cyklade på en liten väg då det hoppade fram två skällande hundar framför våra cyklar och började hoppa på oss. Jag visste att de hörde hemma i ett hus längre uppåt, så jag antog att de sprang tillbaka dit. Men det gjorde de inte utan de fortsatte att springa framför våra cyklar.
Tidigare på dagen hade mitt barnbarn hört talas om ett barn som blivit hundbiten så hon blev helt enkelt mycket rädd. Jag sa till henne att fortsätta cykelfärden, då jag trodde att de skulle springa hem till sitt hus. Efter c:a 100 meter var vi framme vid huset och hundarna hängde på oss, mest på mitt barnbarn.
Jag såg hundägarna i trädgården och ropade åt dem att de skulle ropa in hundarna för mitt barnbarn var så rädd. Men det gjorde de inte, istället kom det fram en man och talade om för mig att vi var på hans mark och att hundarna hade rätt att vara på vägen. Jag sa att jag inte hade en aning om att han ägde vägen och blev beskyld för att vara otrevlig. Jag bad dem än en gång att ropa in hundarna som fortfarande var vid mitt barnbarn.
Jag har så svårt att förstå hur man kan tycka att man gör rätt när man skrämmer ett litet barn. Han fortsatte att prata och fick även ur sig ett hot, men jag sa att jag diskuterar inte när jag har barn med mig. Vi cyklade iväg och pratade om händelsen, vi hittade lite svamp, då lättade det upp stämningen och jag lovade att vi skulle ta en annan väg hem.
Jag är så glad att jag inte gav mig in en diskussion utan jag lovade att jag aldrig skulle åka där mer. Men för oss var det en mycket otrevlig händelse. Men jag försöker tänka kärlek till dem som i våra ögon sett inte var snälla. Det är inte lätt att vara en god människa och förlåta och gå vidare även i en sådan liten händelse. Som tur var, blev ingen skadad, det är lätt att cykla omkull när hundar springer framför cykeln.
Helst skulle jag vilja be dom dra så långt.... men vad hjälper det mig, inte ett dugg. Det bästa för mig är att skicka dem kärleksfulla tankar, så att jag inte tar in hat och ilska i min kropp, då risken är stor att jag mår dåligt istället.
Att förlåta dem som sårar är banne mig inte lätt, men en stor fördel för oss alla om vi kan tänka och handla med hjärtat. Jag kunde lägga mig på kvällen med gott samvete, kanske lite ångest för att jag tog den vägen med mitt barnbarn, men jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att två vuxna människor reagerar på detta viset.
När det är något man ska lära sig så råkar man ut för jobbiga händelser. Det är bara att se det positivt och gå vidare, ta lärdom av det som händer. Det är inte så lätt alla gånger, men livet är inte lätt, vi har mycket att lära.
Goa kramar!
skogsnuvan
17 september 2012 11:11
Nämen du. Inte kan det var så det är menat. Visst kan man väl försöka förlåta ett och annat men samtidigt tycker jag nog att man ska få vräka ur sig sin ilska när det är befogat. Jag skulle nog tänka tvärt om. Hade jag varit tyst så hade jag gått med den ilskan inom mig flera dagar. Nä dom var värda en utskällning och sedan bara glömma bort dom. Fattar dom inte så är det väl som Stenmark sa: Det går inte att förklara för dom som int begrip.
Så förlåtelse kan vara bra men man ska inte låta folk sätta sig på en och vara flat. Det tjänar ingen på.
http://skogsnuvan.bloggagratis.se
Kristina
17 september 2012 14:50
Ja, det hade varit lättare att säga ifrån, men nu hade jag mitt barnbarn med mig så jag ville inte bråka inför henne i och med att hon redan var uppskrämd. Jag tror att jag vann lite ändå med att jag inte hetsade upp mig.
Visst har man rätt att bli arg, men det hjälper inte alltid. visst är det skönt att få avreagera sig, men de bar sig så fult åt så det är inte är inte värda mi ilska.
Ha det gott och go kram!
Corina
17 september 2012 20:53
Vet du jag hade aldrig lyckats hålla mig lugn oavsett närvarande barn en sån gång ! Vilket enormt pucko (ursäkta utrycket). En sån människa ska ¤¤¤ inte ha hund !
Jag har å andra sidan skickat grannens hund till polisen en gång när jag lessnade på att ha den drällande hos oss nästan dagligen, dom fick lösa ut den och efter det dök den aldrig mer upp hos oss igen ;) Man blir irriterad när folk inte respekterar det man ber om på ett normalt sätt faktiskt. Kram !
http://corina.bloggplatsen.se
Kristina
17 september 2012 21:42
Det var inte bara han utan hans fru stod bakom häcken.
Först var de bakom häcken båda två, de bör ha sett situationen.
jag tyckte han var så korkad så att han inte ens var värd att irritera sig på.
Men jag drömde om det i natt och sov dåligt.
Mej jag har berättat det för många idag och ska kolla upp det hela ytterligare. Han hotade mig faktist med att ringa polisen, det är nästan skrattretande.
Jag bor inte i så nära som tur är, men de som gör det får nog tuffa till sig lite.
Go kram till dig!
Birgitta Öz
17 september 2012 22:54
Hej!
Jag ser att du hamnar i en svår situation Kristina. Ibland hamnar i sådan situationer för att sätt gränser till sig själv. Vi blir testad för att gilla sig själv som ärkeänglarna och mästarna och våra kära guider vill alltid påvisa. Du har ett gått hjärta Kristina och hunden hade också ett gott hjärta ni två drogs till varandra hur än konstigt det är. Ditt barnabar ska komma över hundrädsla i samma stund som hon får höra om detta. Jag ser bara en glad hund och arg ägare i detta ditt barnbar blir rädd och du blir rädd. Man kan vända det hur man vill men jag känner att ditt barnbarn ska också lära sig om djur för hon har ett öppet sinne hör jag de säger hon får inte stänga av det. De ger dig lite hjälp på vägen. Jag ser bara en glad hund med viftande svans jätteglad över att ni kommer.
Du har kommit mer och mer i kontakt med ärkeänglarna och du ser vad som händer de vill lära dig något.
Jag möter mycket djur och djur kan bete sig konstigt i människor ögon de säger det. De vill hälsa bara jag hälsar alltid på dem tyst eller högt. En del hundar har varit så glad när man har kommit de vill bara berätta. Ibland när jag möter då hälsar jag i tanken vad fin du är. Ärkeänglarna vill att ni ska försonas med djuren tro mig.
Kram
Birgitta Öz
http://birgittaoz.bloggplatsen.se
Kristina
18 september 2012 08:44
Jag har läst det du skriver 3 ggr för att ta del av det på rätt sätt.
Jag såg det på ett annat sätt att det handlade om den arge mannen och kvinnan för de har varit på mig tidigare.
Men du har rätt, jag är inte så tuff med djur utan känner ofta rädsla. Det kändes mycket otrevligt när de hoppade framför våra cyklar.
Men jag kan köpa det du skriver och ta till mig detta.
Mitt barnbarn har ett mycket öppet sinne. Jag blev så chockad över situation, man vet inte hur hundar reagerar när ägarna låter dem springa helt utan uppsikt och riskera att bli påkörda.
Jag kan med känna att det är så synd om hundarna om de ska springa på vägen och jaga folk och bilar.
Tack snälla du för att du gav dig tid att känna in och delge mig detta.
Det jag kan göra för att tacka dig är att ta till mig detta och säga att det ligger mycket i vad du skriver.
Stora varma kramar från mig!
Kristina
18 september 2012 08:48
Jag var nog lite chockad, kunde inte tro att någon kunde bete sig så här.
Jag vill gärna ha lite fakta innnan jag slår till.
Jag undrar verkligen om man kan äga en väg utanför sitt hus och kalla det för deras tomt. vägen går förbi huset.
Ha det gott du med och go kram!
Love
18 september 2012 12:16
Tycker det var så tråkigt för ditt barnbarn o hoppas hon inte blev mer hundrädd.
Hade jag hamnat i samma situation för 5 år sedan hade jag vräkt ur mig ilska men idag kan jag lugnt men bestämt tala om vad jag tycker dom gör för fel. Vore jag du skulle jag gå tillbaka och upplysa dom om att man hanterar inte situationen som dom gjorde och speciellt inte när barn är med.
Ni visste ju inte om att vägen var deras om det nu är så och bad ju om ursäkt.
Att svära hota o skälla visar bara vilka olyckliga människor dom är.
Gokram o lycka till dig.
Kristina
18 september 2012 18:54
Jag tycker det du skriver stämmer överens med vad jag tycker.
Jag hade heller inte klarat det för några år sen. Men idag tycker jag att en del människor inte behöver ha så mycket energi från mig.
Om jag bodde närmare skulle jag givetvis gott och pratat med dem. Men jag behöver inte cykla den vägen.
Det är många fler än mig som har klagat på dem och undrar hur sjutton vägen kan vara deras tomt.
Jag tror som du att det är olyckliga människor det handlar om.
Jag blir så glad att du tittar in.
Ha det gott och go kram till dig!
Anita
18 september 2012 19:37
Jaa du, visst är det bättre att försöka hålla sig lugn och resonera vänligt även om man bli nerskälld. Det är svårt men i längden så vinner vänligheten. Skäller man så tar inte den in vad man säger men pratar man vänligt och lugnt så fastnar budskapet. Du skrev ett intressant inlägg ... Tack för att du delar med dig Kristina !!!
Vi örs min goa vän !!!
Stor kram från mig !!
http://resenarskan.bloggplatsen.se
Kristina
18 september 2012 21:44
Tack snälla för att du tyckte om vad jag skrev.
Jag vill gärna ha fakta innan jag ger mig på någon.
men jag ska givetvis kolla upp om man får ha hundar lösa på det sätt som han hade.
Det är klart att vi hörs goa vän!
Spanaren
19 september 2012 11:39
Jag är verkligen imponerad av det lugn som du frambringade med ditt barnbarn plus att du vill sända din kärlek till denna burduse ägare med sin hund. En stor fet tumme upp till dig för det plus att du pratade om händelsen med ditt barnbarn.
Tack för tipset om denna film!
Är tillbaka på samma plats igen/kram
http://spanaren55.bloggplatsen.se
Kristina
19 september 2012 14:28
Kul att du är tillbaka igen, du har varit saknad.
Visst behöver folk kärlek när de är så olyckliga så att de måste jävlas med mig. Filmen är otrolig, men tyvär var den slut, men skulle komma in igen. Jag ska köpa den och bjuda in lite vänner på en film och diskutionskväll.
Jag kommer snart till dig och hälsar på!
Carina
19 september 2012 17:24
Jag förstår din tanke, att tänka gott istället för att inte ta in ilska och hat i sig själv... men jag undrar om jag hade kunnat hålla mig ifrån att säga till honom att han är nog den mest otrevliga och gräsliga person jag mött på väldigt länge.
Jag beundrar ditt tålamod med honom ! Kram
http://carri.bloggplatsen.se
Kristina
19 september 2012 21:06
Jag blir glad att du förstår vad jag menade. Men jag har ett häftigt humör så jag beundrar mig själv att jag inte satte honom på plats. Men jag tyckte han var så korkat dum och elak så han var inte värd att spilla tid på, så jag drog istället.
Men jag håller inte tyst om det här, vi har många gemensamma bekanta.
Goa kramar till dig!
skrivmoster
6 oktober 2012 10:05
När jag läste så undrade jag i mitt stilla sinne hur jag skulle ha reagerat. Dels för att jag är rädd för främmande hundar och dels för att jag är rädd om mitt barnbarn och inte vill att hon ska bli vettskrämd.
Troligen skulle jag ha skrikit åt hundägaren att ta in sina hundar och samtidigt skyddat mitt barnbarn så gott jag kunnat. Men nog hade jag fått panik!
Så illa som hundägarna betedde sig får man bara inte göra! Det är alltid deras ansvar och finns barn med i bilden så blir ansvaret än större. Dumdristigt och korkat av dem och en eloge till dig som behöll lugnet. Man tjänar aldrig något på att käfta och gapa. Det har jag fått erfara under åren. Jag backar och ger mig inte in i meningslösa diskussioner.
Du kan vara stolt över hur du agerade. Det tycker jag!
Varm kram!
http://skrivmoster.bloggplatsen.se
Kristina
6 oktober 2012 21:40
Tack snälla, jag känner själv att jag gjorde rätt. Mitt barnbarn säger att jag inte sa något elakt.
Jag tror att barnan litar på en bättre om man behåller sitt lugn. Men visst var jag nära att få panik när jag ropade på dem att ropa in hundarna. Sedan ställde sig Mannen mellan mig och Lova, så min enda tanke var att hon skulle komma till mig, men hon var hindrad av hundarna. Till slut släppte de henne och gick till mannen. Han hotad mig med Polis, men som skönt var sa han det tyst så inte Lova hörde. När någon bär sig så dumt åt och en vuxen mäniska inte begriper bättre, då är det ingen idé att lägga ner energi på dem. Ha det riktigt gott och go kram!
Kanske lite konstigt att visa en julbock till nyår, men bättre sent än aldrig. Jag fyllde 60 år på Elisabeth-dagen. Min syster och hennes sambo bjöd ner mig och min sambo till Lindome i början av december för att fira mig. Dom bjöd oss hela hel...
Att gå in i sig själv och meditera är viktigt för kropp och själ, men det är inte alltid så lätt. Jag går i en meditationsgrupp, då är det lite enklare. Men jag känner att gärna mediterar i min ensamhet. Jag har flera cd med guidade meditationer...
