Idag har jag varit vid min Mammas och Pappas gravsten och lagt blommor från min trädgård. De var födda på samma dag den 25 okt fast vid olika årtal.
Min Mamma dog för 20 år sedan och min Pappa dog i våras. Vi träffades alltid varje år och firade deras födeslsedag, det skulle ha varit nu i helgen så det känns lite konstigt och tråkigt. Mamma skulle ha fyllt 91 och min Pappa 97 år.
Vi fick ha våran pappa kvar länge i livet och helt klar i huvudet, fast kroppen var trött på slutet. Våran Mamma dog i cancer och hade det svårt mot slutet. Vi har alltid lagt blommor på Mammas födelsedag varje år, men i år blev det till dem båda.
Jag skickar dem en grattishälsning på deras dag och önskar dem en riktigt rolig födelsedag på Andra sidan.
Ha det gott Mamma och Pappa!
Karin
25 oktober 2012 21:01
Nu har jag läst om både badtunna och ringblommesalva. Låter spännande båda två. Önskar dig många njutfulla stunder i tunnan!
Kram Karin
http://pixelmojan.se
Kristina
25 oktober 2012 21:02
Tack snälla!
det är spännande och rogivande.
Go kram!
Ida
25 oktober 2012 22:40
Det är ändå skönt att ha en grav att gå till. Då känns det inte lika svårt. Vi brukar fira mina morföräldrars födelsedagar trots att de gått bort, på samma sätt. Idag fick även farfar en egen grav som jag kan gå till. Har bara farmor kvar nu! Hoppas du haft en bra dag trots allt! kram
http://lilla-pys.bloggplatsen.se
Kristina
26 oktober 2012 08:54
Du har nog lite rätt i att det är skönt med en egen grav. Du har mist några du med som du så fint tänker på.
Ha det gott och go kram till dig!
Spanaren
26 oktober 2012 10:31
Men detta har jag missat att din goa pappa har dött då jag bloggade på ett annat ställe. En hälsning till dem båda i efterskott.
Kul att läsa om din ringblomssalva och hur du heala din blomma.
Tack för healing till mitt knä ... skam den som ger sig ;.)
/kram
Ps Din önskan är också i mina tankar
http://spanaren66.bloggplatsen.se
Kristina
26 oktober 2012 11:42
Det hände i våras, han blev allt tröttare och tröttare, men livslusten fanns kvar. Till slut orkade han inte gå upp ur sängen. Vi vakade över honom i 4 dagar innan han släppte tagetr. det hände mycket på slutet som har blivit en positiv händelse för mig.
Det kommer mera healing...skam den som ger sig.
Go kram!
Kristina
26 oktober 2012 14:42
Ja, genom ett Medium fick jag en mycket bra kontakt.
jag har drömt väldigt mycket om honom på sista tiden. verkliga drömmar där jag kommer ihåg detaljer när jag vaknar.
Goa kramar och en trevlig helg önskar jag dig!
wiper
26 oktober 2012 15:05
Vad fint du har lagt på dina föräldrars gravar. Vad tråkigt att din mamma gick bort så tidigt. Vad rörande och fint skrivet av dig. Jag har mamma kvar men hon är så senil nu. Vet hur det känns. Vi skall åka till mamma i morgon och då gå till pappas grav. Din pappa fick leva länge och det måste vara härligt men sorgen blir inte mindre för det.
Sköt om dig och ha det bra
varm kram
http://wiper.bloggplatsen.se
Kristina
26 oktober 2012 16:09
Tack snälla!
Det var tur att han fick leva så länge, hsn var 38 år när jag föddes.
jag förstår att det är jobbigt med din Mamma. jag kunde inte prata alls med min mamma det sista halvåret på grund av en hjärntumör.
Min Pappa var klar i huvudet tills han dog.
Du har så rätt det blir en sorg ändå.
Go kram och en trevlig helg önskar jag dig!
Din syster
26 oktober 2012 17:39
Fina blommor och fint foto.
Vilka goa bloggvänner du har som engagerar och bryr sig i dina (och mina) tankar på våra föräldrar. Det var en härlig tid som aldrig kommer tillbaka, men minnet lever kvar. Vi har många goa minnen från vår barndom som vi kan skratta gott åt och även kanske dela med oss av till andra.
Önskar dig en skön helg (och även till alla dina bloggvänner)
Vi hörs o ses hälsar lillasyster
Kristina
27 oktober 2012 14:01
Tack snälla lillasyster för det fina du skriver.
Vi har många goa minnen från vår barndom.
Ha en bra helg du med och en go kram!
Kristina
27 oktober 2012 13:59
Ja jag pratar med alla som jag känner imellanåt, ibland får jag svar och ibland inte.
Men det är skönt att prata med några som aldrig klandrar utan bara vill mig väl.
Ha det gott och go kram!
annemon
27 oktober 2012 19:06
Vad händig och pysslig du är som gör din egen salva, det har jag aldrig gjort. Så fint du gjort på dina föräldrars grav hoppas dom känner din hälsning.
Kram
http://annemon.bloggagratis.se
Kristina
27 oktober 2012 21:41
Jag tycker om att göra saker själv från grunden.
jag tror starkt på att de har tagit emot min hälsning och är med mig.
Tack snälla för din fina komentar.
Go kram!
Carina
28 oktober 2012 21:33
Vad fint du har gjort det hos dem och vad roligt det måste ha varit att fira deras födelsedagar samtidigt,tänkte jag.
Ha en fin kväll !
http://carri.bloggplatsen.se
Kristina
29 oktober 2012 08:42
När min mamma levde var det hon som fick mestc uppmärksamhet. Det var kalas hela dagen och jag brukade komma hem och hjälpa till.
När Pappa blev ensam passade vi på att träffas alla barn och barnbarn. De första åren träffades vi på en fin gammaldags resturang och åt 3- rätters.
Förra året hyrde vi en lokal och köpte smörgåstårta. Vi visste inte om han skulle orka så länge, men han höll ut i flera timmar.
I år orkade vi inte ta tag i det, utan bestämde att vi ska träffas nästa sommar istället.
Det känns inte så bra att träffas på vanligt vis utan Pappa.
Tack snälla för det fina du skrev.
En riktigt go kram till dig!
skogsnuvan
29 oktober 2012 10:01
Så fint att få ha sina föräldrar kvar så länge. Mina dog vid 68 och 75 år så dom blev inte gamla.
Det är inte mitt hus på bilden utan DataFias mitt hus är gult och har inga såna fina utbyggnader.
http://skogsnuvan.bloggagratis.se
Kristina
29 oktober 2012 11:25
Nu blir alla så mycket äldre när de lämnar oss.
Jag är tacksam att jag fick ha min pappa kvar så länge.
Goa kramar till dig!
Kristina
30 oktober 2012 10:50
Känner du in att jag är lite tråkig just nu, jag kommer väl då.
Go kram!

Kim
23 november 2012 05:04
Kim
Farmor har det bra igen.
Den 7:e november somna Oscars farmor in. På onsdag blir det begravning mellan kl. 12-15. Allt har gått bra. Farmor Karin hade det kämpigt med sin andning och hjärta de sista fyra och ett halvt åren. Nu har hon fått det bra igen som fått komma till himlen. Oscar, vår son har har hela tiden fått bestämma om han ville hälsa på farmor nu när hon var så svårt sjuk. Varje gång jag frågade hur han ville göra så var svaret att han önskade att följa med. Även när hon hade dött fick han avgöra om han skulle ta ett sista farväl och det ville han. När vi tog hem en del av hennes möbler sa jag till Oscar att nu flyttar farmor hem till oss. Vår familj bor ju kvar i min mans farföräldrars hus. Att veta att hans familj har bott här, se bilder och höra historier om dem känns fint. En del av farmors saker stod här förut har fått komma tillbaka och det känns fint att historiens cirkel är sluten. Oscar har tagit det väldigt bra och det känns som att det var ett klokt val att låta honom få vara med även när farmor var riktigt sjuk. Att få vara delaktig och få förtroende brukar ju stärka och öka gemenskapen. Jag var lite tveksam om han skulle få se henne efter att hon somnat in men så träffade jag på en kollega som sa att hennes ena barnbarn varit med när hans farfar dött. Barnbarnet pratar fortfarande om det som en fin stund fast han bara var fem år gammal när det hände. Ena kompisens barn fick inte vara med när hans farfar dött och det skapades en stor aggressivitet mot hans föräldrar.
Nu efteråt är jag glad att farmor skull att hon somnat in, men jag kommer att sakna henne.
Livet rullar ju också på även när sådana här saker händer. Den 10:e november höll vi kalas för Oscar med hela hans klass. Vår bil var också inlämnad till verkstad samma dag som vi tog ett sista farväl. Min syster fyllde även 50 år och hennes ena barn fyllde år den 9:e, allt på samma gång. Men som vanligt hjälps vi åt och stöttar varandra. Vi får väl ta igen det vi missat nästa gång vi ses. Det är en härlig familj och vänner jag har!
Ps. Innan allt detta hände läste jag att du fått ett litet barnbarn, ett stort grattis och lycka till dig.Men nu såg jag att du även fyllt år. Ett jättestort grattis till det också!!!! Ds.
Kristina
25 november 2012 10:32
Tack snälla! jag har undrat vart du tagit vägen, jag tycker mycket om dina fina komentarer.
Jag har Fått två barnbarn i sept och okt men jag har inte bloggat så mycket om det. Min yngste son är född den 10 nov, det är ett kärt datum för mig med.
Vad fint att ni kunde ta farväl av Farmor, det är inte alltid det blir så. jag tror med att det är viktigt att alla kan vara med och att man tar det naturligt. Min Pappa blev väldigt förändrad när han låg på dödsbädden, men jag sa det till mina barn (de är ju vuxna) men det kan ju kännas obehaglit ändå. Men mina barn gick in till honom och tog farväl.
Det är ju naturligt att lämna denna världen, det är nog vi vuxna som koplicerar det hela.
Ha det gott goa vän och kram på dig!